Ja eller Nej

Man måste hitta sina Ja och sina Nej. Ta reda på om vi säger Nej för att vi kan och inte vågar eller säger vi Nej för att vi verkligen är Nej?

Om vi tar barn tex så vet vi alla att vuxna ofta säger Nej, vuxnas ansvar är att erbjuda barnen så stor plats på scenen som möjligt för sina barn – gör man det om man säger Nej för att man kan och för att man är vuxen? Behöver man kanske titta på hur man ska sätta en fin och bra atmosfär och fint klimat med att kanske fundera till först om man bör säga Ja där man rent instinktivt säger Nej?

Det är viktigt att vi blir föräldrar inifrån!

När vi tittar på livet i övrigt, sitt egna liv – är man en Nej-sägare och behöver säga mer Ja till livet, Ja till förändringar? Ja till mer aktivitet i sitt liv? Ja till fler möten? Eller är det bra att säga Nej till det mesta för att det är bekvämt? För att man inte vill ha en massa obehagliga känslor inför nya saker, nya upplevelser?

Reflektera en stund över hur du gör!

Är du en Ja eller Nej- sägare?